Helt plötsligt kan man tydligen bara, rita en huvudfoting alltså. Visst är det häftigt att alla (de flesta åtminstone) börjar rita huvudfotingar. Minns när Olle gjorde det och hur stolt man blev och härmodagen ställde sig Petter vid skåpet där de rita på dörren och ritade mamma och pappa. Observera att den stora är mamma och den lilla är pappa (hm vet inte riktigt hur jag ska tolka det). Mamman har många tår också...
2 kommentarer:
Fantastiskt söt mamma! Men var är klackskorna? Utan dem är man ingen fin mamma enligt Isabella... Hmm, jag håller inte med!
Jag tycker Petter är jätteduktig. Massimos gubbar ser ungefär likadana ut trots att han närmar sig 4 år. Vi får nog börja öva lite...
En annan sak som jag ofta reflekterar över är att andra barnet helt plötsligt kan en massa saker utan att man förstått hur det gick till. Med det första övade man i evigheter tills de till slut lärde sig! Verkar som naturen sköter sig ganska bra av sig själv! :)
Duktig Petter!!!!
Skicka en kommentar